Den tjockläppade multen kan sägas fira 50 års jubileum i svenska vatten alltsedan de första dök upp på 60-talet, eller åtminstone blev rapporterade och omskrivna. Vi kan inte längre kalla arten gäst från tempererade breddgrader utan multen är här för att stanna. ”Vår” multe är den största av många underarter. Vikten kan förmodligen uppgå till 8-9 kg, åtminstone är det där jag bedömt de största legat i vikt. För några år sedan såg jag en film där flugfiskaren drog multe på multe, och ett fantastiskt fiske visades på lätt utrustning.
Jag har testat men långt ifrån varit nöjd med mitt eget resultat i förhållande till nedlagda timmar. En enda reagerade på flugan, annars var ointresset för flugan 100% igt. Bröd är desto säkrare, vare sig man bottenmeter eller låter brödet flyta fritt. Den senare modellen har eget spö lyckats lura några multar med, varav en i 4 kgs klassen. Men även här gick det åt många timmar….och många bröd. Öresunds mås och trutpopulation fick också ett skrovmål. Att färga brödet grönt med karamellfärg funkar i avledande manöver för de vitvingade, men ett tag senare lärde de sig att det gröna brödet gick bra också. Så till multen igen, denna märkliga fisk. Den går i större eller smärre stim, de stora exemplaren gärna i små grupper. Att lura dem till brödet är inte så enkelt som det verkar. Multen har sina matplatser, sina patrulleringar och det gäller att vara på rätt plats vid rätt tid. Men när man väl fått upp multen att äta på brödet är det fullt i klass med att se en 2 kgs stationär öring stiga mot en torrfluga. Det ger puls! Min enkla rekommendation är att precis som vid öringfiske i en å att sätta sig ner och bara observera. Testa att mäska, se hur de reagerar. Kolla om de tar ytligt bröd eller det som sjunker. Stora knytnävsstora bollar som får sjunka sprider en god vittring och kan ge bra resultat. Ett annat tips är att använda finlir, smäckra spön, tunn lina och litet flöte med dito krok. Sista tipset är att sätta kroken direkt när multen tar. Den har en osedvanlig förmåga att känna kroken i brödet och spotta ut densamma. Ön Helgoland i Nordsjön gav mig min största på ca 5 kg, en halvmeter från handen med löslina. Det blev tämligen dramatiskt när omgivande seglare involverades i kampen.Den ville in under alla båter med propellrar och annat som kapar linor. Just hamnar, stenuddar, bryggor och pirar är favoritplatser för den tjockläppade. Överallt där grönalger finns rikligt finns multen. Den betar sig fram som en flock kreatur. Tarmpaketen är många meter långa för att bryta ner cellolusan i algerna, och grillad eller rökt är den en av våra största delikatesser på bordet. Köttet är kritvitt och påminner om en blandning av abborre och kyckling. En sås som är outstanding är att blanda ishavsrom,rödlök, äpplen i creme fraiche. Med nypäror en fiskrätt i toppklass. Som den högsommar det är – en perfekt semesterfisk! Värmen står i sig och att vara i solen fodrar sin man, eller kvinna vid multefiske. Roger