Ize håller koll och rapporterar ytterligare 3 fiskar, vi talar naturligtvis om blanklax från Rönneå. Det gläder mitt hjärta. Kan det vara så enkelt att allt är sent? Jag har ju aldrig sett exempelvis kabbelekor och pingstliljor och magnolia stå så länge, i princip hela maj. Jag har aldrig sett så lite pollinerare som bi och humlor givetvis pga av kylig väderlek. Inte heller har jag sett mindre insektsätare i form av svalor. Årsynglen av öring har i vissa skånska åar precis krupit ur gulesäcken. Det är nära nog en månads fördröjning på det mesta. Det är bara att låta oss hoppas på att det kommer igång, om än sent. Jag brukar surfa runt en del på vädersajter och även om jag inte är vare sig meteorolog eller vetenskapligt utbildad i väderfenomen så är det de facto så att det händer många osedvanliga klimatologiska fenomen på de delar av klotet som normalt sett är relativt stabila. Slump? Mån de, säger en skåning, men faktum kvarstår. Översvämningar, skyfall, uttorkning, vulkaner, tsunamis och övrigt. Att moder jord har cykler i förändring under årmiljonernas lopp är intet nytt, men vi drar sannolikt mest själv i nuvarande klimatologiska förändringar, undantaget påverkan via rörelser i jordskorpan, och vulkanisk aktivitet med askmoln. Otroligt vilket gnäll och klagan det blir när planen inte kan flyga.
Att något vågar inkräkta på vår i-landsproblem. Nog om bekymmer, här ett foto på en 30 pundare från river Tay från Skottland, stor lax från denna landsdel. Nordmännen ligger i startgroparna för ny säsong. I Norland har fylkesmannen endast öppnat 30 av 90 älvar för laxfiske, de andra uppvisar enligt dykundersökningar för lite leklax för att fiska på. Trenden fortsätter tyvärr på fel håll. Norrmännen fightas mot stora hot mot sin villaks, lusangrepp i fjordarnas odlingmiljö där kassarna ligger likt pärlband, gyron i älvarna och till viss del ohämmat nätfiske, även om kustbevakningen stävjat det värsta. Vi får se om våra egna älvar kommer att leverera sent och om norska säsongstarten blir normal. Roger

…till norsk laxpremiär. Även om några älvar startar upp i maj så är det 1 juni som är klang och jubeldag i Norge. Christer Berg visar upp en av de större för 2008 i Gaula. Även i de norska älvarna har införts restriktioner sedan ett antal år i antal lax och minimått/maximått för fångster. Det är bra om det fungerar. Många resonerar säkert som så att har jag betalt…så åker de upp. Men de flesta får man hoppas tar restriktionerna på allvar. De behövs. Den nedåtgående trenden för atlantisk lax, även baltisk lax är inte lysande självfallet med vissa undantag. Älvägarorganisationer och samfund oroas av villaksens minskade uppvandring. Kritiken är hård mot oppdrettslaxen och dess massiva laxlusangrepp på utgående natursmolt.
Mannen bakom döda och infekterade kustområden i Norge, Chile och Peru är en norrman. Har ni hängt med lite i problematiken så är det ödesdigra konskvenser för det lokala fisket vartän odlingarna ligger. De Chilenska kusterna är idag tomma på kustnära fisk och slår hårt mot lokalt fiske. Men opdrettsindustrin har direktkanal till norska regeringen och med mångmiljarder i omsättning ger det alltid tyngd. Money talks. Just här på fel sätt,tyvärr.
Percy som numera förestår Mörrums laxfiske har släppt sina tankar i ett PM. Han är inte ensam att vara oroad över även den baltiska laxen och framförallt Mörrum. Han får massor med goda råd i kommentarerna som sig bör. Många har bra substans i kommentarerna. Den som låter trovärdig i mina öron är just vad jag skrev häromdagen, att Mörrum först och främst är en havsöringså! Gamla gentlemän som fiskat vid ån innan alltför storskaliga laxutsättningar tog vid kan verifiera detta med tydlighet.
Sätter man ut 100.000 tals odlade smolt av lax, som gjordes på 90-talet kan ett ”naturligt” fiske på naturreproducerad smolt och hemvändande lax aldrig jämföras. Svängningar i naturlaxbestånd har alltid och kommer alltid att finnas. Med så många öppnade sträckor för Mörrums lax bör naturlaxbeståndet öka, och är uppväxtsträckorna belagda så producerar ån kanske inte mer än vad vi ser idag. Därmed blir diskussionerna höga vid ån. Vissa vill ha storhetstiden tillbaka med stora utsättningar, vissa ser den naturliga produktionen som ledstjärna, även om fångsterna minskar. Vintern har varit kall, våren har varit kall, jag kommer inte ihåg en majmånad med så låga temperaturer någonsin under min 50-åriga hågkomst även om minnet såklart kan svika. Och Östersjön är kallare än de flesta hav. Kanske detta spelar roll i uppstigningen? Laxen är huvudattraktionen i alla älvar.
Att värdera lax kontra öring ger jag mig inte i kast med, men för egen del är ett bra havsöringsvatten lika intressant som ett dito laxvatten. I Emån är situationen den omvända, man vill inte ha så mycket lax, i Em har den faktiskt ökat senare år, utan den storvuxna öringen är i fokus. Emåns stora havsöring är världsberömd. Den fråga jag ställer mig är vad som är rätt att ”manipulera”? Ska vi in och styra när öppnade leksträckor och övrig fiskvård resuterat i ej önskvärda effekter för sportfiskets vidkommande? Mörrums lax har kanske sitt produktionstak vid nuvarande nivå, Emån har enligt tex Klippinge haft mer lax en gång i tiden, innan alla regleringar tog fart. Med öppnade vägar tar den kanske igen förlorad mark? Emålaxen är osedvanligt vacker och grov i sin morfologiska karaktär (utseende) vilket gårdagens bild på Runnberg visar med tydlighet. Även i Em har framförallt Fiskeriverket på sin tid laborerat friskt med utsättningar och olika laxstammar. Laborationer och manipulationer anser jag tillhöra det förgångna. Fiskevård med naturlig produktion är enda vägen, såvida beståndet inte kollapsat. Roger

Här en känd laxfiskare med en dröm i händerna. Bland storekarna vid Emån i vårens månad kan inget bli bättre! Roger

Ize rapporterar en lax på dryga 6 kg från Tommarp vid Kvidinge. Trevligt det kommer några enstaka strölaxar, det finns ju numera lite mer att leka sedan restaureringarna av bottnar vid Sönnarslöv och andra platser. Bäljane å har numera alla vandringsvägar rivna och andra begränsande faktorer som minimitappningar åtgärdade. Det finns plats för laxens lek numera på betydligt större uppväxtlokaler än tidigare. Att jaga strölax har man gjort i många år, med blandad framgång. Det tar mycket tid i anspråk, och fotarbete. Dessutom tid den ljusa delen av dygnet som inte alltid räcker till. En betydligt ljusskyggare jakt är den på gris, som vi kallar vildsvinet här i Skåne. Även om man är trött så kan man ta ett antal powernaps, men ändå njuta av natur och tystnad. När grisen kommer kan den komma smygande eller som en mindre stridsvagn. Klockan 24.00 kom det två stridsvagnar och efter att försäkrat mig om att inga kultingar fanns med så uppenbara sig ett bra läge med full bredsida. Skottet gick och grisen också, i en sjujävla fart rakt in i ett träsk. Jag hörde inte att den föll. Onda aningar. Ingen direkt önskedröm att spåra stor skadad gris i oländig terräng ensam. Efter noggrann skottplatsundersökning såg jag två små, små blodstänk på en ormbunke. Det var åtminstone träff sedan var ju frågan hur bra, skottet kändes bra och det brukar stämma. Men – man vet aldrig! Ingen att få hjälp av, och ringa eftersök kl 24.00 blir aldrig populärt. Jag började spåra blod, och hittade små stänk längs flyktvägen mot träsket. Helt plötsligt blev det väldigt rikligt med blod, och efter 80 meters spårande var där blod på stammar och tuvor. Då släppte oron, och efter 40 meter låg den där, mitt i den värsta tänkbara terräng. Lättad just då men betydligt tyngre var det att asa upp 90 kg dödvikt till bilen 250 meter uppför en brant slänt. Det tog nära 2 timmar. Helt slut, med skälvande ben och ett hjärta som ville hoppa ur kroppen. Passning och sedan styrkeprov nummer 2, upp i bilen. Kanske tur man tränat tyngdlyftning en gång, för jag höll på att spy innan den var inne i bilen. Jag själv var röd och smetig av allt blod och ingen gestalt man ville möta på stan precis. Det blev att ta av allt utom kalsingarna och köra till slaktarn. Efter en sekund på kudden så sov jag som en sten några timmar och sen upp igen till dagens vedermödor. Men spännande är det allt! Mörrum tar lite strölax och Skjern fortsätter att imponera. Roger

Sådana skyltar vill man ju inte se vid våra vattendrag precis. Mycket har hänt på den postiva sidan sedan 1950/60-talet. Men många nya problem har tillkomit. Den kemiska utvecklingen har inte legat på latsidan direkt. En positiv sak inom EU är de miljödirektiv och lagar som skapats. Det ställer krav på staterna i unionen som mer än gärna viker av pengar till annat om politikerna får som de vill. Negligerar man åtgärderna inom de skapade direktiven hotar i sista fall böter. Åtgärderna är kronologiskt formade på så vis att problemen, eller delar av problemen ska vara identifierade eller åtgärdade före ett visst angivet år. Det skapar tryck på statliga myndigheter och kommuner. Glädjande nog har exempelvis Länsstyrelsen i Skåne fått förstärkning på vattenmiljöfronten med ett antal duktiga medarbetare som tar tag i problemen så långt pengarna räcker. En ny generation som valt miljöproblemen och framförallt åtgärder är på gång. Detta är synnerligen glädjande. Man backar upp lokala initativ och hjälper till i bidragsdjungeln. I HD stod om just provtagningar för bekämpningsmedel i bla Råån. År 1975 stoppades dricksvattenintaget vid Görarp just pga halterna för bekämpningsmedelsrester. De låg många hundra gånger över rekommenderat gränsvärde. Det går framåt. Roger

Nyss hemkommen från ett välbesökt möte nere vid st.Jordberga gods vid Skurup som handlade om ja, vatten & fiskevård såklart, visades flera goda exempel upp från Skåne där Tullstorpsån stod i fokus. Den lilla ån ringlade sig just utanför godset. Här saknades inte drivkraft vare sig från lokalaförmågor eller markägarna!!! Man såg till hela vattesystemet och arsenalen var tung med alla de åtgärder. Finansieringsfrågor, juridiska frågor mm diskuterades med experter på respektive område. Vi var ca 60 personer och intresse för vattendragen ökar på – rejält!
Många FVO var representerade, Skräbeån med många representanter, Stensån mfl. Råån lyser med sin frånvaro även här, trots goda chanser till extra medel. Sedan ska man ju ha någon kompetent person som söker också…? Flera fonder har utgångsdatum på våren och det gäller att hänga på. En märklig sak som skiljer stat från kommun i upphandlingar är att tex länsstyrelsen kräver 3 anbud för att välja entreprenör. Efter en del samtal med statliga representanter ser man exempelvis Helsingborgs agerande vad gäller Råån som ytterst märklig. Det kan man väl säga utan att överdriva på vare sig ett eller annat sätt. S.k skambud försvinner i papperskorgen, så icke i denna stad. Även här påtalades ett framtida besök vid Skjern å på Jylland som en lysande stjärna vad vattendragsarestaurering beträffade. I ett relativt litet land som Danmark finns både medel och starka drivkrafter till storverk. Skulle vara rätt kul om fiskevårdarna där accepterade en skogsman för fiskevården i ån? I Råån går det bra däremot. Här visas ett fint exempel av salmo salar, the leaper, atlantsilver och alla andra namn till ett kärt barn upp från Skjern å. När får vi se lite svenska exempel i storskaliga fiskevårdsprojekt söderut? Roger

..i Rönne å. Maj månad är snart slut och tre ynka laxar, plus gissningsvis några till är inte mycket att komma upp med. Man kan ju inte bara förklara lågt vattenstånd iom Bolmentunnelns ras och uttag av Ringsjövatten. Vad händer därute i havet? Det är nog många som frågar sig just detta vad beträffar Rönneås lax. Vildlax är rödlistad som art och med de senaste årens kräftgång är den snart hotad som art. Man förstår ju iof att medel till forskning och vetenskapliga undersökningar är begränsade men någonstans måste man ju ta tag i situationen. Det finns sofistikerad elektronik att tillgå. Att bara släppa frågan och tro på det bästa leder ingenvart. Här har såväl fiskeklubbar, FVO och länsstyrelsen lite att ta tag i. För egen del har jag släppt tanken på vårlax, det kanske kommer lite sommarlax istället? Hoppet är det sista…
Danmark fiskar sådär, viss stagnation har skett i Skjern å, även om det trillar in fin fisk dagligen. Karup fiskar också hyfsat med någon fisk i veckan. Men vilka fiskar konditionsmässigt! Se en välmatad Karupöring! Förrfjol gav fint öringfiske i juni för Rååns del. Få se vad som händer i år, dock bör den utdragna våren göra sitt och skjuta på stigningen? Men det vet man aldrig. Kustfisket fortfarande bra, framförallt kvällar och morgnar. Roger

Här den första laxen från Björa, ett större biflöde till Namsen. Grundägarna och ”sportfiskeapparaten” i och runt Namsen är oroade, bokningarna på laxfisket sviktar ordentligt och det är inte den enda älven som dalar.
Förespråkare och representanter från grundägare och turistansvariga menar på att laxodlingarna i fjordarna ödelägger vildlaxen och regeringen sover i frågan. Den norska staten sitter bra i knäet hos odlingsintressenterna, och det är mer en regel än ett undantag. Att spela rysk roulette om vildlaxen i Norge kan få långtgående konsekvenser för turismen. Det är miljarder som omsätts, och ännu fler miljarder i odlingsverksamheten. Det är det som räknas idag tragiskt nog. Det är lätt att spela högt när havet är full av olja, och odlad lax. Folket i dalgångarna drabbas hårt när fisket sviktar, men det är inget man bekymrar sig om från regeringen. Roger

I Mörrum glider en och annan lax in på vågen, dock långt från storhetstidens fångster. Egentligen var Mörrum ingen laxå i den bemärkelsen förr i tiden.Det var en havsöringså som många i den gamla generationen sportfiskare förklarat. Ett väldigt bra havsöringsfiske! Att laxen fanns och det vissa år kom upp ett bra antal laxar var en annan sak. Laxen smäller ju högre därav satsningen? För egen del är en bra havsöringså lika god som vilken bra laxälv som helst. Jag lägger ingen värdering i denna jämförelse. Fredrik Bengtsson kommenterade lite på sista inlägget om politik, och den är väl värd att läsa. Det är ju alltid intressant att höra vad vi tycker därute i etern. Om vi tycker något? Fredrik nämner hur fiskepolitiken formas i EUs korridorer och med Isabella Lövin som draperar av hela cirkusen, en naken realpolitik som gärna döljs av alla inblandade. Isabella är f.ö en aktiv miljöpartist. Miljöpartiet är ett parti med större och större förankring hos svenska folket, och Wetterstrand är draglok. Man förstår väljarna, hon är trovärdig och talar klarspråk. I en koalitionsregering tror jag starkt på en vågmästarroll för MP som kan få bättre resultat för miljöpolitik. Men så kommer s och v med på tåget..
I de stora herrarnas salonger dit vi vanliga dödliga ej äger tillträde formas olika direktiv och ramar som makteliten ser till att gynna sig själv i. Det är så det fungerar. Får du en dos av karamellsleven så är du tyst och njuter av dina förmåner. Ett reportage om politiska tillsättningar visade detta med tydlighet, man kivar om smörgåsbordet innan man sitter där. Var det inte politik för medborgarnas bästa det handlade om? Nåväl, det fodrar både kapital och en bra dos civilkurage att gå emot ”ryggdunkarna” i kommunal och nationell politik även inom partierna. Som nämnts innan, de som inte lyder partipiskan försvinner, hur klarsynta de än är. Skulle någon mörk sida dyka upp som inte överenstämmer med vad de gällande lagarna förespråkar i kommun eller exempelvis upphandlingar så tystas det ned. Där är alla politiker samstämmiga, det skadar deras egenintresse. I förlängningen är detta ett stort hot mot demokratin – vi orkar inte ifrågasätta och sätta oss in i alla lagar och regler, inte att undra på!
I fallet Råån är det just nu tyst. Ingen expert i fiskevården är tillsatt enligt förgrågningsmaterialet, och inget tyder på att upphandlingen gäller hela Råån för fiskevårdens del. Som enskild fiskerättsägare har jag krävt att man redovisar expertens kompetens med CV, och att kontraktet med entreprenören tydligt visar att upphandlingen omfattar hela avrinningsområdet.
Tystnad råder. Jag förstår det är pinsamt att sätta ihop en dålig upphandling, och sedan få en lika dålig entreprenör. Det är ju populärt att använda konsulter. Det skulle man nog tjänat på i dessa upphandlingar. Om konsulten är objektiv och har bred, eller kan skaffa, bred kompetens. Rena skämtet. Så med våren där utanför släpper jag den unkna politiken och ser på något betydligt mer stimulerande och skapande – moder jords omvandling till vårens fröjder. De e la gött! Roger

Grönån är ett ”nytt” laxvatten på Jylland. Egentligen bara en av flera framgångssagor i vårt grannland. Jag har uttalat så många superlativer över den danska drivkraften att den inte behöver beskrivas mera. Tillbaks till Sverige igen. Det är val och med det kommer det ställningstagande som politik innebär. Tidningarna dryper antingen av valfläsk eller kritik mellan blocken, och viss personkritik. Många gånger uppfattar man att politikerkåren står utanför gängse uppfattningar och realiteter. Inte så konstigt. Politiker som skolats in i politiskt ideologiska värderingar har fortfarande inte varit i verkligheten, och låter man dessa, oavsett färg komma i styrande ställning blir konskevenserna fjärran från de flestas verklighet milsvid. Som ett led i att skapa mjukare överbryggningar mellan visioner och demokrati brukar olika medborgarfunktioner skapas för bättre kontakt mellan väljarna. Sedan visar det sig att det var spel för galleriet, politikerna gör som de vill i sin lilla insynsskyddade värld. Det finns undantag. De som tänker självständigt utan att be för ideologiska partipolitiska biblar. Frågan är väl om de går vidare i val och nomineringar? Där viner partipiskan hårt. Jag brukar vara personlig och tänker inte vara något undantag denna gång. Min utgångspunkt är landet som helhet och ekonomin som drabbar oss alla. Man kan många gånger förundras över marknadskrafterna när de släpps fria och girigheten visar sin destruktiva sida. Bankbonusar, statliga bolags övervinster, egentligen bara dold skatt! Svindlerier och bedrägerier. Allt av egoism och girighet. Marknadskraften är också drivmotorn i hela det ekonomiska systemet. Utan den drivmotorn inga företag och inga jobb. Den offentliga sektorn oräknad. På något sätt lever den sitt helt egna liv, politiskt färgad. För ett samhälle borde ju det här balanseras till medborgarnas bästa, för att tex starta eget företag och skapa förutsättningar med ansvar för sitt eget liv och egna små eller stora drömmar om vad man vill med sitt liv. Alla lyckas som bekant inte, det går åt pipan, man blir sjuk, dras in i missbruk och faller fort mot botten. Där ska skyddsnätet in fort enligt min uppfattning. Lika hungriga på skatt som våra myndigheter är, lika snabbt borde ett högst diffrentierat åtgärdpaket in för att stoppa fallet och få individen på banan igen. Sådana paket måste vara högst induviduella och ta hänsyn till människan som hamnat i ett dilemma. Passiva åtgärder är inte den väg jag tror på. Men ett socialt ansvar i trygghetssystemen måste ligga i botten. Vissa kommer inte tillbaka utan ligger samhället till ”last” via socialbidrag. Även här borde man ställa krav enligt min uppfattning. Det finns mycket i samhället de kan göra ändå. Den biten har fallerat, kraven är mjuka. Ansvar för sitt eget liv så långt det går är mitt motto. En sjuk människa som aldrig kommer tillbaka är jag villig att betala skatt till utan knorr, till skolor och sjukvård likaså. Men när skolorna ska ta vinster på våra skattemedel så går min gräns där. Jag ser inte att vinstutdelning ska ske till ägarna, utan helt till eleverna som kanske satsat på hög utbildning. Vi ska inte stoppa in skattepengar för att någon ska plocka vinster på vår bekostnad. Nix.
Folk ska inte köras ifrån sina hem pga av fastighetsskatt, gamla människor flyr attraktiva områden pga de inte har råd att bo kvar. Nix, det är inte rätt. Segregrationsfrågan är olöst. Man stoppar in invandrare i ghetto, utan större möjligheter att ta sig ut på ”marknaden”. De behåller sitt språk, seder och bruk i sina små eller stora enklaver och lever sitt liv utan att egentligen delta i samhället. Så kommer motsättningar och populistiska metoder att skapa vi och ni. Vad löser man med detta? Rasism, hat och våld löser man inte så. Man integrerar människor i samhället för att de ska flyga på egna vingar. Alla är vi individer.
Lars Ohly som finansminister? Helt fel man på helt fel plats enligt mitt tyckande. Han borde landa på planeten jorden först. Socialdemokraterna är vårt största parti, och bör ha en karismatisk ledare som kan ta folks röst till sig. Dit är det långt. Att vi blir mer beskattade i rödgrön politik är säkert. Skapar detta förutsättningar för att driva företag?
Knappast. Alliansen har via en ytterst okänslig reform inom sjukförsäkringen ökat kommunernas kostnader för socialbidragen med 20-30% när folk blir utförsäkrade. Induviduell hänsyn? Vad är det? Är det bara jag som vill se något annat på den politiska himlen? Roger