…önskas resten av juli. Nu far vi till sydnorge och testar lite blandat fiske! Vi hörs! Roger

Njut av en vacker högsommarbild nedan och en nöjd fångstman. Idag kom ytterligare ny fisk upp, både på land och i ån.Om den landade fick jag två vikter av de som sett fisken. Helt blank och eftersom vikten föll mellan två och fyra kilo, så säg för enkelheten tre. En fin sommarfisk! I skumningen står ”Buddy” och jag och pratar om den Glommaresa han och Sead varit på – fanastiskt! Personliga rekord på harr mm. Då smäller det till i ”abborrhålet” och en vattenkaskad far drygt metern upp i
luften! Jag anar stjärtens bredd. Det var dj….vlar i mig en fullväxt fisk! Bråket uppstår när två hanar slåss om en bra plats i väntan på regn. Detta stånd håller alltid stor hanfisk. Den nya som konkurrerade om platsen är också stor. Den var helt blank dessutom. Ja, vi får se vad natten ger eliten vid ån. När får vi se en tia från Råån? Det kan bli inatt och om 10 år. Det är just det som är charmen – eller hur. Man ser fisken komma och det kom bra med fisk på hård västan och skurar. Eftersom flödet är vad det är, samlas fisken i åns nedre delar. Ju mer fisk ju mer irritation. Passa på! Roger

Ibland bugar man lite extra djupt. Det kan som i just detta fall vara för lång och trogen väntan. ”Flisan” har lagt mången timme vid ån. Att få personligt rekord på 4,2 kg och dessutom på canespö i klass 5 är väl en kombination att buga för. Att få utdelning på de många timmarna måste kännas extra gott. Återigen Grattis! Roger

Frågan kan tyckas märklig. Tittar man lite djupare in bakom de flesta älvägarorganisationerna i Norge och under annan organisation i Sverige (statligt) och Danmark via sin s.k sammanslutningar så kommer en sak hela tiden i dagen. Många vattendrag bär inte den population sportfiskarna vill ha. Som svar på detta så odlar man och sätter ut. Förut hade jag varit rätt skeptisk mot detta manipulerande av bestånd, inte minst för sin enkelriktade tanke. Lax och öring har ju som bekant skött sitt under ett antal årmiljoners evolution. Men vi vet naturligtvis bättre även här.
Med tanke på dagens låga återgång av vuxen leklax, även om vissa älvar fortfarande har livskraftiga stammar, är det kanske laxens räddning att vi kan odla den.
Vi vet inte vad, eller vilka faktorer som gör att laxen efter sitt stadium som postsmolt bara försvinner därute i Atlanten. Många teorier, få förklaringar som håller för en säker dokumentation. Mellanlax och grilse kommer i glesa skaror. I Orkla berättade Mats på Depån att i maj månad passerade nära tusentalet laxar räkneverket. Storlaxen håller ställningarna, i en hel del älvar. Hur kan det komma sig? Är det en genetisk signatur som gör att en del av stammen får flera havsår i ”programmeringen” , eller stannar laxen ute längre oavsett detta? Men antalet storlax motsvarar ju långt ifrån den totala uppgången av stor, mellan och smålax. Vad blir resultatet? Ja, det får vi nog se framöver.

De flesta älvar, åar med bra fiske har articifiell utsättning. Även kända storheter. Många av anläggningarna kom efter gyrosmittans intåg. Idag reagerar få människor över människans manipulativa förmåga, den är ju alltid förekommande. Hanteras odling och utsättningar av kompetent personal är det säkert en bra reservutgång. Den stora frågan, trots alla räddningsaktioner, måste bli vart vildlaxen är på väg. Vi ser det i Rönne å, vi ser det i de flesta västvända åar/älvar och vi ser det i Norge. Jag är helt övertygad om att svaret både är enkelt och komplicerat när man funnit svar på delar av problemet.
Klimatförändringar som påverkar atlantens strömmar, temperaturer, ekosystem? Utfiskning av laxens bytesfisk? Stora uttag av postsmolt som bifångst vid s.k foderfiske i finmaskiga trålar/redskap? Ja, frågorna är många. Hittils är väl dokumenterade svar få. Till annat. Ostadigt väder, bra uppgång i Råån men svårfiskat. Klart vatten som dessutom är väldigt lågt gör fisket svårt. Jag tycker mig se att nära nog alla flugfiskare vet känsligheten vid ån. De sprider ut sig för att minska störningen, och kastar bra med rätt utrustning, dvs lätt sådan.
Sådant skapar trivsel och hänsyn.
Tar alla hänsyn till medfiskande så är det plats för fler fiskande. Stämningen vid en å är viktig och ger fisket ytterligare en dimension.
Den sociala biten, med snack, historier, flugmönster, tappade & fångade fiskar, senaste nytt och allt annat är minst lika viktig som fisket. Avkopplingen likaså. Roger

Mötte en fiskare på motstående sida som sa att man fångat en öring på 7,2 i förrgår. Det är ingen fisk som är fullt trovärdig utan foto eller något annat. Det är ju trist, en sådan fisk borde vi väl få se ? Nåväl, det kanske löser sig självt om fångstmannen läser. Ett sällskap fiskare nötte ganska träget under dagen. lite fisk visade sig, dock ingen hög aktivitet. I skymningen blev det annat liv. Det kom ett större flak fisk, uppskattningsvis 10-15 fiskar. Ån gungade och det skvalpade när plogar visade irritation över lågt flöde. Det är banne mig inte mer än 50 l/s just nu, och sedan en tid tillbaka. Trots det full uppvandring i mitten av juli. Det är i mina ögon rätt fantastiskt, med goda skäl.
Är det så att öringen på 7,2 stämmer så är två över 7 kg bra i mitten av juli, under lågflöde. Jocke kanske blir av med sitt rekord ju förr man anar. 8,6 kg må vara en riktigt flott öring men vi som varit vid ån ofta har sett större. Det är just den lilla ”finessen” som gör en liten å värd att testa. Liten å – stor vild öring. Man ser fisken komma uppöver.Intressant pillefiske som nog tilltalar även rätt kräsna fiskare. Belöningen är svårfångad men kan vara riktigt tung. Roger

Ja, det skulle jag tro – om ingen smugit upp någon tidigare? Det handlar om den första multen i Rååns historia, åtminstone innanför FVOs gränser. Peter Kristiansson, också han flitig och duktig fiskare med spinnspöet och Rapalan, har metat upp en fin multe i hamndelen inom FVO. Eftersom ganska många skriver under på multens lynnighet och svåråtkomlighet, så är varje multe en trofe! Peter berättade om en tuff fight på klena redskap. Att multen mått bra råder det ingen tvekan om, fet som en julegris. Peter sökte recept då han behöll den. Det kan ju vidarebefodras till fler, för de recept som till och från kommer härifrån håller måttet i alla sällskap – väl utprovade som de är. Lägg upp multen, filea. tänk på att ryggbenet är helt annorlunda mot annan fisk. Man får hänga med med vass kniv längs det grova benet.Varmröka fisken. Ta gärna lite mer salt än rekommenderat.
Som sås blandar man äpplen, rödlök, ishavsrom och creme fraiche (den tunga sorten) – räkna en lök, ett äpple och en brk rom till varje 5 dls burk. Mixtra och sätt i kylen några timmar innan servering. Nypotatis och lite gott grönt. Jonka på fileterna i hundra grader 10 minuter innan spis. Det lär bli mersmak. Det ostadiga vädret gav inte vad som utlovats, men lite skurar kom. Aktivitet i ån, och det lär bli bättre framåt dagen. Roger

Att hugga vass i Råån har jag gjort i 20 år. Har det hjälpt? Jadå, utan detta återkommande jobb hade vi fiskat på samma platser, och begränsade sådana i åns djuphålor med skugga över. Det är det enda undantaget från ett grönt ytskikt av vattenväxter. Att tugga sig 100 meter på ett bra lek & uppväxtområde tog nära en hel dag i anspråk. Håller man efter vassen 2-3 ggr per år så blir det lätthugget. Att dra igång i mitten av juli har både fördelar och nackdelar biologiskt. Det vasshuggningen gör, vid rätt tidpunkt, är att helt enkelt dränka vassen innan den passerar ytfilmen.
Plantering av träd för att stoppa direkt solbelysning i ån är nödvändig, speciellt som dalgångens almar störtat pga almsjukan. Stora partier får mera ljus – och jisses vilken växtkraft! Det är helt enkelt så att utan huggningen på omfattande sträckor hade vi snabbt fått sett en ökad sedimentation, lägre strömhastighet och ökat antal predatorer. Den första timmarna efter regn avrådes fiske. Det kommer gräsöar i mängd nerströms. Ströfisk gick upp igår, men trots bra tryck från havet ingen ”het” kväll. Makrillen har anlänt Öresund i större antal. Det rapporteras bra fiske från Kullaberg. Av erfarenhet är oftast öringfisket bra på de lite djupare partier som makrillen fångas, speciellt grövre fisk. Sedan har vi ju Rönneås utlopp, alltid hett på abborre i fina storlekar och gott om öring, också här i bra storlekar. Multen är överallt. Plattfisken är just nu jättefin i kvaliten. Många har kommit hem från Norge, med blandad konfekt. En fiskare med bra bås i tofflorna just i år är utan tvivel Alexander Wiklund. Först en lax på 19,06 i Mörrum, som förstagångsfiskare där! Sedan en norsk rugg på hela 19,6 kg!!! Att ta 2 laxar på över 19 kg måste vara en sällsynt sak!? Har det överhuvudaget hänt? Den flugfångade laxen var den största där på 30 år! Spinn och maskfiskade storlaxar i den kalibern var det 10-15 år sedan man fångade. Det är att gå in och köpa lotto, tips, eller annat – Alex!
Gör det. Spalten gratulerar självfallet till två giganter samma år.
Alex har nu Rååns rekord som mål. Tar han det så får han en puss. Går någon över 10 kg, blir det en kram också. Dock inte av mig. Jag får i så fall leta upp någon som både luktar bättre än surt åvatten, och ser bättre ut. De flickor som tar emot F1 förarna kunde väl vara ett riktmärke. Feministerna må skrika högt men nog är en välskapt kvinnas kram alltid av godo!? Hursomhelst – över 10 kg, så fixar jag utdelare av pris. Roger

…blir inte att hela Råån är grön av flytande vass! Det blev faktiskt mycket grönsaker av huggningen. Det är att beklaga störningen i fisket. Man har utlovat nederbörd i dagarna, och regn skickar ut vegetationen i Öresund. Idag kör jag bara fiskeplatser på land. Veckan ut kommar jag köra varannan vatten, med vass och varannan på land, också med vatten. I kroppen. Gårdagen såg lugn ut, lite ströfisk rörde på sig.
Ryktet har nått mina öron om att näten nu åkt ut på kusten, speciellt runt Råån. Ja, säga vad man vill om Rååfiskarna, men matematik är inte den starka sidan precis. Nätar man öring så får man i bästa fall 60 kr/kg vid försäljning.
Sedan har vi de som är vanliga husbehovsfiskare, som tar några fiskar och nöjer sig med det. Och sedan kommer parasiterna. Till parasiter räknas de som aldrig tillför något utan bara tar. Och ju mer de tar ju flottare kan de ju få det. Inget fel i det. Men då kan den gruppen ju försörja sig på sin egen sådd och gröda. Att sno andras ”gröda” är lite signifikant för denna eskader. Den enda grupp som aldrig lagt en svensk enkrona på Rååns havsöringsbestånd, men som tar 99% av uttaget på totalen varje år !? Nja, det finns korstynthet, och sedan finns det ren dumhet. Vad som är vad låter jag läsaren avgöra. Sportfiskarnas förbund och distrikt jobbar hårt på frågan. Likaså har Helsingborgs Stads samlade politiska agenda stöttat restriktioner på uttaget med nät. Egentligen borde all öring fångas på spö. Husbehovsfiske med spö? Det vore väl en trevlig modell?
Tänk om alla nätare lagt sig utanför mynningen med kastspö. Vi hade fått mer fisk i Råån, därmed medel till fortsatt underhåll och vård av beståndet, och redskapshandlarna ett uppsving. Bara positivt enligt min mening. Jo, jag vet att jag retas lite med våra kära kollegor som har 100 meter till en guldgruva.
Det är väl flott att kunna paddla ut detta avstånd och vara fiskare. Nåväl. Ibland är det bättre att inte tänka på det, man blir lite irriterad.
Med tanke på irritationens längd, ca 25 år så hade det varit gott med ett beslut från Fiskeriverket om att man antagit sportfiskarnas krav. Det finns fisk för näten även efter ett sådant beslut. Men inte de mängderna! Roger